I detta inlägg tänkte jag skriva om motivation till träning. Finns motivationen alltid där? Har jag alltid lust att gå till gymmet eller att gå ut och gå alternativt springa? Svaret är självklart nej. Det är inte mer än mänskligt att inte alltid vara motiverad till allting man gör. Det är ju precis som det är att gå till jobbet, plugget eller vad man nu gör. Motivationsbristen gör sig påmind då och då, för alla. Hur gör jag då för att motivera mig själv till att göra det jag tänkt?
Det som oftast gör att tar mig till gymmet trots motivationsbrist är att jag lever på känslan jag vet att jag får efteråt. Jag vet att jag mår bra av det. Sen finns det givetvis dagar då jag känner att "nej, idag har jag verkligen ingen lust" & då låter jag mig själv känna så & kanske tar en vilodag eller gör någonting annat som jag har lust med istället. Ibland måste man lyssna på sig själv och sin kropp. Känner man sig trött i kroppen, låt då kroppen vila.
Men, jag vill även peka på att dåligt humör, om man är ledsen eller trötthet botas bäst med just träning. Jag har ett litet skede i livet där jag inte känner mig direkt motiverad till någonting, men, träningen får mig att må bra & det är lite den som får mig att motiveras. Varje dag vaknar jag upp och tänker äntligen, en ny dag, undra vad jag ska träna idag. Jag är tacksam för att träningen är en stor del av mitt liv & att jag mer eller mindre kan träna det jag vill. Och att känna mig stark. För att vara stark fysiskt påverkar även ens styrka psykiskt, tycker jag.
Lyssna på kroppen i första hand. Men träning kan bota det mesta. Just sayin'
Irritationen av att citatet är felstavat. Men ni fattar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar